Del 1
Valter Säfström:På 1920-talet kom båtar till Katrinedal med dynga från Riddersvik!

Vi studerar ett foto i boken "På statarnas tid" av Sven Jerstedt (sid 51) som visar arbetsstyrkan på Katrinedals gård omkr. 1910. Valter Säfström : Farsan är med här, han kom hit 1911, Silverhjelm står där till vänster - där befallningsman Söderström Det är några jag inte känner igen men den här vet jag så väl vem det är men jag kan inte komma på namnet - - - -- - - där är - Anders och trädgårdsmästaren och där är min morbror Emil, jag har tre morbröder med här Emil, Einar och Edvin. Jag vet inte riktigt när Skämma blev Katrinedal - det hette så före det blev Katrinedal.

Är du född i Övergran?
- Jag är född på Katrinedal 1917, jag är född i lilla Kappen vid fotbollsplanen, minsta kåken i Katrinedal. När jag var 13 - 14 år började jag jobba på gården som hjonpojke. Man fick springa och hjälpa till lite varstans - körde dom hö skulle man peta av hässjorna - ibland fick man valla korna - - ibland binda säd å lite sådana där saker. Sen var jag borta från gården några år men kom tillbaka l939. Då högg jag i skogen och dikade och höll på till -47, men under den här tiden hade jag även hunnit jobba på Örnäs med liknande arbete. Jag var som löskarl till -48 då jag kom tillbaka igen till Katrinedal och var där till -55.

Vid den här tiden höll väl jordbruket på att rationaliseras?
- Egentligen var Silverhjälm lite senare än andra gårdar, han var en gammal gubbe och var inte så intresserad av nymodigheter. Det blev ändring när greven kom -39 då han började med rationalisering. Då kom traktorerna, han hade väl inte mer än 5 eller 6 hästar.

Var greven humanare som arbetsgivare?
- Det var en djävul egentligen , ingenting som var bra, han hade en käpp , en sån där med spade på som han sprang och slog med, då visste man att då var han inte glad så då var vi beredda. När vi var osams sa han: Ja, ja, vi är heta av oss Valter o ja, men det är bra det går över och då är vi sams igen.

Var du fackordförande?
- Nej, det blev senare -52 tror jag det var och var det några år. 1955 flyttade jag och blev ordförande i Byggnads. 1 april började jag arbeta i Bålsta med vatten o avlopp, Granholm och Staaf började samtidigt. Hurtig kom också och lilla "Gotland" Jag kom ihåg att varje torsdag var det ärende till Systemet!

Vad minns du från barndomen?
- Ja, en hel del. Jag och professor Furuland talade om statarna och då hade jag min barndom som ämne hur statarna hade det med bostäder och sådant och mycket annat ända fram till -60 talet Jag är född 1917 i Katrinedal som då var en fantastiskt fin gård. Bostäderna var relativt bra, jag tror de var bland de bästa i Övergran. De var sämre på andra jämförbara gårdar. Katrinedal hade endast två kåkar med lägenheter för flera familjer, på andra gårdar var det ofta 3 -4 bostäder i samma länga. På Katrinedal fans ett hus med tre lägenheter där kusken, trädgårdsmästaren och ladugårdsförman bodde. Dom var ju lite högre dom. Det var ju där som Fridegård och kuskens hushållerska var sams i början men efter han lagt rårakor bakom soffan och katten drog fram spindelnät vart det inte så bra, säger Valter och fortsätter, som sagt det var en tjusig gård med en fin trädgård. I dag är ju statarkåkarna en idyll, röda stugor med vita knutar, men det var ju inte så i början. När lägenheterna var på ca 35 kvm och där skulle 6-8 personer vistas. Där var trångt och det fanns varken vatten eller avlopp. Vedlåren stod alldeles innanför dörren som nästan alltid var tom. Ovanpå vedlåren stod vattenhinken och likadant med den, den var oftast tom. Och på motsvarande vägg mellan kammaren och köket fanns en bänk med zinkplåt och under den stod slaskhinken som oftast var full! Så när vatthinken var tom var slaskhinken full! Återstod så vedspisen som var stor och svart och eländig.

- Till brunnen var det ca 100 meter, man hade ett ok som tog två hinkar Liten som jag var ville hinkarna släpa i backen och man skvimpade över. Pappa grejade träbitar med en massa hål i som flöt uppepå vattnet och hindrade att det inte skvimpade ur alltför mycket. Bakom spisen var en bakugn och i grindstugan fanns också en bakugn I den senare bakade man en gång om året, för en större familj kunde det bli två gånger om året. När farsan fick hem veden var han noga med att ta undan de finaste vedklamparna och la dom till torkning för att man skulle få ugnen varm fort när man skulle till att baka. Mamma tog hem 6 hg jäst och gjorde ett stort bak och hängde brödkakorna i taket, en stång i taget. Vår familj var inte så stor, Herbert 1908, Harald l909 syrran 1912 0ch jag 1917. När jag var 7-8 år var jag själv hemma , de andra hade börjat jobba och flyttat hemifrån. Det sa farsan, att man skulle ut o jobba o lära sig veta hut! Jag tyckte jag hade det jättebra då när jag fick vara själv.

- Så var det utdragssoffan med halmmadrass och lapptäcken och det kunde förekomma att man låg fyra samtidigt men att man då låg skavfötters. Det fanns ju inga toaletter inomhus så vid ev behov fick man ju springa ut på utedasset. Var det alltför jäkligt väder fick man använda pottan som tömdes i slaskhinken på morronen.

- En händelse som jag inte glömmer var att jag och min kompis sa att det skulle vara jäkligt gott med äggtoddy, varför vet jag inte. Mamma var skolstäderska, hon började kl 1 och höll på till 4-tiden, då sa ja att vi springer till hönshuset o skaffar några ägg , knackar sönder dom och blandar med socker o övriga ingredienser som vi kom över. Jag gjorde den dumheten att jag lade äggskalen i slaskhinken och jag glömde att gå ut med den och mamma fick se skalen . Då fick jag mej en riktig hurring. Äggen skulle ju säljas, möjligen kunde man ta undan några till pannkakor. Mamma visste precis hur många ägg dom skulle få varje dag och som kunde säljas.Om man ska vara riktigt ärlig - och om statarhustrurna var duktiga så hade dom inte så dåligt som det ofta sägs och skrivs. De hade 4 liter mjölk om dagen, potatis, en täppa med frukt och grönsaker, mamma hade en tunna med 40 liter lingon, äpplen torkades och gjordes till soppor och fruktkräm.