Del 2
Minnen från Ekilla
Gunborg Karlson berättar i en intervju 18 nov.1998

Hade du några aktiviteter i Enköpingsbygden?
-Min mor hon var från Veckholm och min morfar hade Segla gård och på den tiden var det en arrendegård till Grönsö och dom var sju flickor och de flesta var kvar i socknen därnere så jag hade massor av mostrar men nu finns ingen kvar.Men jag minns inget från den där tiden och inte heller mina systrar de minns heller ingenting. Jo ja kom ihåg att jag träffa en pojk från Grillby någongång och hanses far kom till Bålsta och satte igång med snickerifabriken (som sedan blev Prydno).Men det blev inget med den där kontakten och han vart visst sjuk sedan . Andersson hette han som byggde fabriken och jag vet inte hur länge de hade den , de flyttade visst till Värmland sedan, jag tror att pappan byggde fabriken och han satte sina barn i arbete. (Betr Prydno så visade det sig att vi hade gemensamma bekanta i Paul Johansson som jag EO hade varit arbetskamrat med på den fabriken. Paul hade renoverat möbler åt Gunborg och Susanne, Pauls dotter, hade haft sin häst inhyrd på gården i Ekilla, och Gunborg visade räkning från 1967 på renoveringen a 89 kr !)

- (Här tog bandet slut. Har tappat en del av Gunborgs berättelse) Hon fortsätter här med att tala om tiden i Skogs-Tibble. Jag är konfirmerad i Skogs-Tibble, säger Gunborg, jag har så mycke minnen därifrån bl a var jag där på en ärkebiskopsvisitation under den tiden och då var ärkebiskop Nathan Söderblom därute och då var det förhör med läsbarnen och utan att skryta var jag duktig när jag gick i skolan och det var jag väl då också för han kom ner och tog om mej och sen vart det middag på prästgården på kvällen och skolläraren ringde och min konfirmationslärare ringde och det var ett sånt ståhej. Nu för ett par år sen var vi i Hälsingland och då var vi till Nathan Söderbloms hem och då var det en dam som berättade om honom och hon frågade om det var någon som hade något minne av ärkebiskopen och då reste sig Gunborg upp och talade om sin "kontakt" med ärkebiskopen.

Där ser man det finns mycket intressant att berätta om.
- Om du tänker dej då när min mor dog , vi hade tvättstugan nere vid sjön vid Ekillakvarnen och där fick man stå och handtvätta efter så mycke folk och bära in varenda vattenskvätt från sjön. Vilket arbete, hur kunde man klara av det, året runt. På vintern fick det hänga ute, kläderna fick frysa ur som man sa. Och man högg upp hål i isen och hade pannmur man eldade i. Men det fanns inget elektriskt ljus därnere.

- Jag minns också första gången, säger Gunborg, när pappa slakta grisen och jag skulle vispa i blodet, ja före och pappa efter, du ska gå åstad och göra det, sa pappa, och det var inget annat att göra än att lyda pappa, man hade inget val, Han tvinga mej att göra det.

Att kvinnorna hann med att göra allt de hade att uträtta.
- Ja, det var ju ofta stora hushåll med mycke matlagning och mycket att baka och mycket att tvätta och mjölka morron och kväll. Som på en gård t ex under skördetid då skulle man ju gå med ute på åker och äng, då fick man gå hem kl 11 för att sätta på potatisen, och så skulle man ge grisar och höns och så skulle man diska och lägga in kaffe och så skulle man vara färdig kl 1 igen och gå med ut..Karlarna hade det lindrigare dom, Vicke han gick och vila middag han!

- 1937, då hade vi installerat mjökmaskin vid Ekilla, det var första året vi var bönder och det var ett stort steg. Sedan köpte vi traktorn, men det var en med järnhjul så den fick ju bara köras ute på åkern. Jag tänker på min svärmor som hade nio barn och hon levde till hon var 86 år och hon var sjuk i tre dagar innan hon dog och hon hade både syn och hörsel och allt kvar, och tänk vad hon hjälpte mej i början för hon kanske tyckte synd om mej i början när jag inte var så van. Det var en fantastisk människa, det måste ja säja, säger Gunborg. ( Gunborg tar fram papper)

Matilda Karlson här var min svärmor, året var 1914 -1915, dom skulle ha en hemslöjdsutställning i Uppsala och var ute och samla material till den. Det står här säger Gunborg, att dom bytte lin mot vete med en syster som bodde uppe i Hassela i Hälsingland. Linet fick man således från Hälsingland. Gunborg visar ett annat brev som hon fått från Stockholm och det är angående Skillsta bryggeri som min farfar har haft och han började med det 1914. Min farfar vart änkeman 1898 och flyttade där efter till Stockholm och vart snickare och sedan lärde han sig till bryggare och fick tag på en ny fru och flyttade 1914 till Skogs-Tibble och började med bryggeriet. (De här uppgifterna finns i en Kvällsposten som Gunborg visar.Gunborg nämner också att Bengt Ångman har varit intresserad av de här uppgifterna, han är också bryggarson och han är så intresserad hur man tillverkar svagdricka.) Gunborg säger att bryggeriet i Skogs-Tibble hade nederlag i Ekillakvarn och i Örsundsbro. Min pappas yngsta bror var bosatt i Örsundsbro och startade en läskedrycksfabrik där så dom hade väl lite bryggarlust i blodet. Gunborg noterar att hon fick tvättmaskinen 1952 och kylskåpet ungefär samtidigt, elspisen något senare. De här moderniseringarna var ju stora framsteg, men fortfarande fick man bära ved och vatten och gå långt till utedasset. Man kunde ju aldrig gå ut utan en vedbärare och ett blåförkläde på sej. Så visst har vi fått det bekvämt nu. Men ändå kunde de bli gamla förr trots slitet och släpet. Min svärmor dog 1954 och hon fyllde 86 år den 1 augusti och sedan dog hon den 10. Hon hade en farbror som var första stins vid Ekolsunds station när järnvägen byggdes och han hade flera barn och meddetsamma hon hade slutat skolan,hon gick skolan vid Jungfrulund vid Segersta och lärarinnan hette madam Söderberg och hennes pappa hade ett torp under Segersta som hette Gettorpet och där fanns det en doktor Örngren som hade sommarnöje och som var på Sabbatsberg sjukhus. Men i alla fall när hon kom ner till Ekolsund fick hon gå med telegram till Ekolsunds slott för de hade ju telegraf på stationen. Hon fick även gå med telegram till Sjöö gård!!Det fanns ju inga cyklar eller någonting utan fick gå till fots, hon var ju egentligen anställd som barnvakt hos farbrodern, som hade fyra barn.

Har du något mer att berätta om?
- Vickes farfar han hette Persson och han hade tre pojkar, en av dem hette Karl-Erik och han böt namnet och tog sej namnet Karlsson till efternamn så det har gått i släkten ganska länge, men nu är det slut, och när dottern och mågen slutar nu finns det ingen som tar över gården. Dom har två flickor men de jobbar med allt annat, de är bosatta i Strängnäs och den yngsta jobbar inom kyrkan hon är församlingsassistent i Strängnäs domkyrka och den andra jobbar med annat. Ekilla har tillhört Ekolsunds gård, säger Gunborg, Ekolsund hade gårdar i 18 kyrksocknar har jag hört talas om.

Har du några kontakter med Teodor Johansson i Brunnsta?
- Jag ringde till honom för lite sedan och jag märkte hur det har avtagit, jag tror det är svårt att få några rätta uppgifter. Hans syster är min svägerska, vi var gifta med varsin bror och hon fyllde 90 år förra onsdagen, Terese Karlsson och hon är pigg. Teodor är 92 år och nu ringde Karin Seger till mej i går kväll och då sa hon att hon varit till brevlådan och hämtat in tidningen och då hade hon tittat i Teodors brevlåda och då låg EP kvar där och då tänkte hon att Teodor kanske inte är riktigt bra så hon gick in till Ulf Karlsson och sa att Teodor inte har hämtat in sin tidning så vill du titta till honom, säger Karin Seger. Han kände sig inte alls bra. Han väntade på Carina som brukar se till honom och hjälpa honom och hon jobbar på Pomona. Teodor är född i Brunnsta by och sådan där som inte kan ändra på någonting," det går nog", säger Teodor. Han var den som hade bil tidigt . Då när mitt första barn skulle födas, Desire som är född 17 febr, l940 var det väldigt kallt mitt under brinnade krig omkring oss då hade vi sparat lite startbensin till traktorn och Teodor hade bil så han kunde köra Gunborg till Uppsala på natten och då när vi kom till Örsundsbro, det var ju på natten, och då var det en bil som hade kört i diket som de höll på att dra upp. Då gick Teodor ut och sa att han var på väg till BB så " ni måste släppa fram na". Teodor har ju varit kommunalman och kyrkvärd var han i 28 år , säger Gunborg.

Vid bandspelaren Eric Ohlsson
981118
Intervju med
Gunborg Karlson


Del 1
Del 2
Del 3

Ladda hem

 Höger klicka och välj "Spara som..." för att ladda hem hela dokumentet
Tillbaka


 copyright 2003 Håbo Kulturhistoriska Förening info@kultur-historia.se