Del 2
Minnen från Ekilla
Gunborg Karlson berättar i en intervju 18 nov.1998
Var roade ni er efter skoltiden?
- Det var inte mycket med det när man hade ansvar att sköta ett hem så stort och så mycke folk. Men vi åkte nångång till Idrottslokalen i Bålsta. Det var en som tände på den där lokalen som dom kallade Bålstamannen, han hade en stuga nedanför vid Ekilla. Man gick dit ner till Idrottslokalen och dansade och så var det bio på söndagskvällarna,det var inte så ofta för man fick ju inte gå ut hur som helst. Vi hade ju en dansbana vid Kalmarsand också som låg inne bland tallarna där det är villor nu på vägen till Lillsjön. Där kostade det 35 öre i inträde men det hade man inte och Vickes syster, som fyllde 84 år i dag, vi kunde ta och cykla upp förbi Nyckelby och ner här för att inte vi skulle bli sedda av våra och min pappa var ju ensammen och han var två år yngre än mamma så han var 35 år då han blev ensammen, och när vi kom ner till den där festplatsen då var han redan där. Då fick man lov att smyga undan .Så han gick på dans han också. Men sedan fick han tag på en kvinna från Stockholm. De byggde sedan det här " PUB "-huset nere i Bålsta. Det var så att min styvmor hon var konditor. I Stockholm på Kungsgatan 69 hade hon mjölkaffär och bageri och på 71 hade hon konditori och kaffé, så hon satta igång med bageri och konditorirörelse här nere och pappa var ju åkare så han hade lastbilar och i garaget som är där bakom där hade han sina lastbilar. Och sen dog pappa 1957, han fick hjärtinfarkt och han var bara 62 år då och då övertog min bror den rörelsen. Intill oss fanns då en gård där Q8 nu ligger, Ellensborg gård hette den. 1947 var det huset färdigt det som nu är s.k."PUB" huset. Jag gifte mej l937 så jag var kvar i Ekilla. Vickes far dog 1927, han hade kräftan i magen sa dom på den tiden det son nu heter cancer, och sen fortsatte Viktors mamma med jordbruket och sedan 1937 ville hon sluta och då övertog vi gården Vicke(Viktor Karlsson) och jag. Det var väl lite jobbigt för mej med att mjölka kor och allting när jag kom från Stockholm men det gick det med., säger Gunborg.
Kom från Stockholm, säger du ?
- Ja, när pappa gifte sig 1935 då flyttade jag in till Stockholm och fortsatte i hennes rörelse därinne så jag stod i mjölkaffär men jag hade ju rötterna kvar här ute. Men jag var inte där så länge, ett par år bara. Vicke och jag träffades uppe vid Ekilla genom att jag var tillsammans med hans yngsta syster där, vi var ju tillsammans mycke. Det var så att vi hade en chaufför nere vid kvarn som hette Knut Karlsson och han var kusin med min far och han var sedermera Maj Lis man, Vickes syster, så det var min svåger sedan, så vi var liksom en liten grupp där. Vi var också och dansade uppe i Västerhagen ,Folkets Park i början på 30-talet och vi åkte även till Husbylund där fanns också ett Folkets Hus med dansbana utanför och dit åkte man både vinter och sommar, vi cyklade utan lyse och allting.
Berätta mer från din tid som ung i Håbo.
- Jag tänker på tre systrar jag hade som gick i skolan däruppe vid nuvarande församlingshemmet och vi hade ju en skollärare som hette Jon Eriksson som byggde en villa där nedanför Q8 och han hade en dotter som hette Kiki, han var kantor också och var mycke för sång och musik och även för det starka. När han skulle fylla 50 år, det var nog 1932 tror jag, då kom fru Eriksson ner till kvarn och funderade om inte jag skulle kunna hjälpa henne lite, det skulle bli stort kalas och det skulle hållas i skolsalen, det var i juni månad så att skolan var slut. Ja som det var på den tiden man fick ju inga pengar om man också jobbade aldrig det hemma, så jag tyckte att jag ville ha en slant så jag sa att jag kommer. Jag var väl där ett par dagar och sen skulle jag väl komma tredje dagen också och passa på kokerskan och det var Anna Thorin hon bodde i Rosersberg i den gula villan alldeles intill däruppe men då sa min syster att det blir inte något av med det , du har att göra hemma, hon gick fortfarande i skolan och jag vart hemma och tur var väl det säger jag nu för jag fick inte fem öre så skollärarfrun hade hjälpen helt gratis. Jag fick diska allt porslin och fick skura golven och alltihopa men ingenting.
Församlingshemmet var således skola tidigare?
-Vicke sa alltid att där har jag tagit studenten. Han och hanses syskon gick i skola där. Genom att dom bodde så nära så fick dom gå tidigt på morron och tända i kamin så att det var lite varmt när de andra barnen kom. Detta var inte den enda skolan i Yttergran, det fanns en också nere i Bålsta där Einar Ramström bodde som var småskola, lärarinnan hette Greta Wattenström som var där då. Vickes lärarinna hette Ester Ahlberg, berättar Gunborg Karlsson och fortsätter med att nämna att hennes barn den äldsta hon som nu arbetar på Pomona hon började skolan när Gransäterskolan var ny 1947 Hennes lärarinna hette Maud Andersson, hon härstammade från Frösunda gård och sedan kom kantor Åhlstad hit samma år. Så de skolor som fanns före Gransäterskolan det var skolan där Ramström bodde och skolan uppe vid kyrkan som nu är församlingshem.
Vad minns du av samhället när du kom hit och var 15 år?
-Jag kom ihåg dom gamla butikerna som låg härnere Heimans och Grönvalls och bensinstation och dom där och gamla järnaffären som också var speceriaffär, han hette Stålhammar och hanses fru hade ju då gästgivaregården, så hon hade hand om den och det var väl 1931 och 1932 som jag kommer ihåg. Det var många Övergransbor som cykla ner där och satt och drack öl och sen kunde de titta ner till kvarn för min far hade haft Aspviks gård i Kungsängen, den arrenderade han mellan 1917 0ch 1927 och den tillhör Lennartsnäs, och när han kom hit till Ekilla kvarn då var det flera som kände honom här och jag vet han kom i kontakt med häradsdomare och sånt där, det var ju fint på den tiden, det var Petterson i Lillkumla , Andersson i Storkumla och Norèn i Rölunda m fl och när de var ute och cykla titta dom ner ibland, en elinstallatör som hette Almkvist titta också ner ibland och dom där gubbarna kom jag ihåg så väl så, säger Gunborg.
-De här husen som vi bor i nu dom fanns ju inte, de hus som fanns var Tegelvillan på andra sidan järnvägen och gamla sädesmagasinet som är rivet.Dit fick vi åka och hämta våra ransoneringskort, det var en som hette Frisk som satt där, han hade en gård uppåt Apalle, Kjusen tror jag det hette,och jag tror Josef Nilsson bodde där också innan han byggde häruppe,du får fråga flickorna. Och så hade vi Rubert Andersson här uppe i backen och alldeles intill där låg gamla Elimkapellet, det var en röd byggnad. Dit gick vi ungdomar på söndagskvällarna när vi inte hade annat att göra. Trekanten var ett annat ställe jag kom ihåg, Fornstedt bodde där Vi hade en JUF-förening här i Bålsta och där var Fornstedt med och vi spela teater utav bara den på den tiden, Strömbäcks från Kalmar en som hette Evert han vart gift med en flicka från Häggeby som hette Anna Karlsson, Evert var väldigt aktiv skådespelare också . På frågan om de hade mycke publik säger Gunborg att det hade de visst det. De spelade i JUF-lokalen många föreställningar och mycke publik. Gunborg nämner också att den lokalen som nu är riven att när den byggdes skänkte bönderna här i kring virket, så det är mycke virke i den lokalen som har kommit från Ekilla. |
 |
Intervju med
Gunborg Karlson
 Del 1
Del 2
Del 3
Ladda hem
 Höger klicka och välj "Spara som..." för att ladda hem hela dokumentet
  Tillbaka |
