Del 1
Minnen från Ekilla
Gunborg Karlson berättar i en intervju 18 nov.1998
Allra först, vill du säga något om båttrafik och sjöfart här kring våra stränder ?
- Ja, ja kan ju säja det att när vi kom hit till Ekillakvarn 1930 då var Kalmarsand aktuellt härnere. Våran granne Eriksson som var trädgårdsmästare han åkte ner med sina varor för att skicka dem med båten till Stockholm. Och 1934 var vi sex stycken ungdomar som åkte ifrån Svannäs och jag tror båten hette Ekolsund och in till Stockholm. Då var min far nyförlovad och vi var inbjudna till min blivande styvmor då på lunch och det var jag och Maj-Lis som fyller år i dag och sen var det en mjölnardräng och en chaufför vid kvarn och två grabbar som jobbade vid Ekilla, vi sex åkte till Stockholm.
Berätta lite om båtresan.
- Jag kommer inte ihåg så mycket, jag har för mej att vi hade kaffe med oss och vi hade inga pengar förståss för det fanns ju inte på den tiden. Vi fick låna pappas lastbil så vi kom ner till Ekolsund, en av grabbarna var chaufför. Om det fanns några biljetter och turlister och sådant kommer jag inte ihåg. Det var ju bara den där gången som vi åkte med båten. Jag kommer heller inte ihåg hur många bryggor som vi lade till vid. Jag har för mej att vi satt längst ner i båten. Jag minns att vi steg på vid Ekolsund, ja rättare sagt vid Svannäs. Det tog nog bra många timmar in till Stockholm men vi åkte fram och tillbaks på dagen. Vi var uppe hos Ingeborg Andersson, hon bodde på Kungsgatan 71, men jag kommer inte ihåg var vi lade till nånstans i Stockholm och inte heller om det var servering på båten men jag tror inte det för vi hade kaffe med oss, säger Gunborg.
Du nämnde om trädgårdsmästare som åkte ner till Kalmarsand, vad hade han för grönsaker?
- Eriksson hade Ekillalund, det där vita huset, det är någon som heter Lindberg som bor där nu,han hade lite trädgårdsodling och han hade lite fiskevatten så han fiska också, men hur det var med fisk kan jag inte säja, det kanske han sålde hemma men grönsaker körde han ner till Kalmarsands brygga , för han hade en T-ford som han körde med. Det var inte någon sparris han odlade, det var ju nere i Bålsta, men han hade mycket bärbuskar och fruktträd. Trädgården låg bakom hans villa, han köpte marken från Ekilla, alldeles intill ån. Tidigare hade han varit kyrkvaktmästare i Mosaiska församlingen i Stockholm sa han alltid, enligt Gunborg.Det finns en runsten i närheten där vars läge diskuterades med Gunborg. Den ligger vid gamla landsvägen som går upp mitt för Ekilla kvarn, och där fanns en gammal bro och den revs utan att några visste om någonting, så fick vi höra att bron var riven och det hade dom inte löfte till att göra vad jag kan förstå. Bengt min son han har gjort en spång nu så dom kan gå och cykla över den där gamla vägen, säger Gunborg.
Det har talats om sparrisodlingar i Bålsta, har du sett några sådana?
-Ja, oja, bland annat där Scala-affären ligger, där längs Stockholmsvägen, jag tror att Segerström höll på med sparris och det fanns fler men jag kommer inte ihåg namnen.
Har du något mer att berätta om båttrafiken innan vi lämnar det?
- Neej det har jag inte, och jag kan inte heller säga när de upphörde med den trafiken, men jag skulle tänka mej att det var nog inte så länge efter vi åkte. Bilarna kom ju mer och mer och att det var på trettiotalet som dom upphörde det stämmer nog. Gunborg säger: Min pappas morfar bodde i Håra by i Villberga vid sidan av Grillby och han åkte med häst och släde från Håra till Stockholm och då kunde de möta vargar i t ex i Pungpinbacken i Övergran och det här är en bok som jag fick av en kusin och den är sammanställd av en som heter Erik Strand från Grillby som brukar skriva mycket i E P och den fick jag när jag fyllde 60 år och här står det om sådana här saker. Jag är född i Håra by , pappa är född i Nysätra.Håra by hade väl en 7 a 8 gårdar, såg väl ut som Brunnsta ungefär, oskiftat o allting.
Berätta nu fritt fram, gärna från barndomen!
- Ja då kan jag ju berätta när vi kom till Ekilla kvarn, det var ju då den 1 november 1930 och pappa hade ju knappast hunnit bli bekant med några här och mamma dog redan den 9 februari 1931 i lunginflammation endast 37 år gammal.
Det var hårda bud, vi var fem syskon och jag var äldst, jag var 15 år och den yngsta var 2 år som var min bror Hans Södergren som bor på Ullevivägen, och han fyllde 70 år i söndags. Vi hade chaufför och pappa han börja med att åka kring till de stora gårdarna och hämta upp mälden ,det kallades för statuttag på den tiden. Min farfar han hade bryggeri, han bryggde svagdricka som fanns i Skogs-Tibble som ligger strax utanför Uppsala, Skillsta bryggeri som han hade nederlag för och det hade han med på bilen och så hade han med mjöl och bröd som han tog från Enköping, de hade brödfabrik där. Vi hade ett stort hushåll och vi hade hushållerska under 1931 och -32. När hon blev sjuk så hade jag det väldigt arbetsamt.
-Skola och konfirmation hade jag klarat av innan vi flyttade hit till Ekilla men jag hade sex veckors fortsättningsskola kvar och det fick jag göra i skolköket i Övergran för fröken Kilmark,(hennes pappa var prost i Övergran).Fröken Kilmark som sedermera vart gift med kyrkoherde Anders Olson. Jag var mycket tillsammans med dom sedan och då sa jag att han kom och hälsa på i skolköket, "det kallar jag för att jag gick och fria" sa han. Han har vigt min äldsta dotter.
- Skolan i Skogs-Tibble var en B-skola,en lärare för 60 ungar tror jag och fyra klasser.Men jag tycker det var respekt på den tiden, jag tycker det inte är någon ordning nu. |
 |
Intervju med
Gunborg Karlson
 Del 1
Del 2
Del 3
Ladda hem
 Höger klicka och välj "Spara som..." för att ladda hem hela dokumentet
  Tillbaka |
