|
Föreningen
copyright 2012 Håbo Kultur o Hembygdsförening |
|
|
Karta till Lokalen klicka här. Du är besökare
 |
|
Håbo Kultur o Hembygdsförening, består av två sammanslagna föreningar. Dels Håbo KulturHistoriska Förening, -dels Håbo Hembygdsförening. Sammanslagningen beslutades på årsmötet 2009 och gäller från 1 januari 2009. Här följer lite historia och bakgrund från dessa båda föreningar. Först Håbo Kulturhistoriska förening, där-efter följer Håbo Hembygdsförening. Håbo Kultur-Historiska Förening -en förening som bildades 1996 med syftet att vid sidan om Hembygdsföreningen i Håbo bedriva lokalhistorisk forskning samt att dokumentera och sprida information om människor och händelser i vår kommun i äldre tider. Varför? Historien lär oss alltid något om oss själva, om nuet och varför allting blev som det blev. Vi kan aldrig vara likgiltiga för att de fanns där. Nu tätnar folkhavet längs världens bygator. Vi bröt upp från våra byar, men hela vår jord är bara en liten by i universum."
Håbo Hembygdsförening HISTORIA Håbo Hembygdsförening bildades 19/3 1967 som Håbo Härads Hembygdsförening. Men det hade funnits en föregångare. Den 30/3 1952 höll Övergrans Hembygdsförening sin första årsstämma. Interimsstyrelsen valdes som den första ordinarie styrelsen nämligen: Gösta Bonde, Katrinedal, ordförande, kyrkoherde Anders Olsson, kommunfullmäktiges ordf. Helmer Lindblad, författaren Jan Fridegård och herr Valter Säfström (allt från protokollet). År 1959 hade Övergrans Hembygdsförening 84 medlemmar men trots detta hyggliga medlemsantal tycks verksamheten i stort sett ha varit vilande efter 1960. Penninggåvor från Jan Fridegård, Anna-Lisa Sörensen (Hoflund) och Sven Hoflund blir det kapital Håbo Härads Hembygdsförening behövde för att kunna påbörja arbetet på nytt. Den första styrelsen i den nya hembygdsföreningen sammanträder den 21/3 1967. Närvarande och beslutande är: Erik Hermansson, ordförande, Örjan Armfelt Hansell, sekreterare, Karin Kendel, kassör, Rutger von Essen, v. Ordförande, Rune Pettersson, v. Kassör, Thure Blixt och Lennart Ohlander, ombud Yttergran, Anna-Lisa Hoflund, ombud Kalmar, Harry Wiik, ombud Häggeby och Harry Andersson, ombud Skokloster. År 1969 finns en anteckning om att hembygds-föreningen har 252 medlemmar. Vid ett styrelsesammanträde 12/1 1972 har protokollförts ”Erik Hermansson meddelade att barnen till Jan Fridegård var villiga att skänka Fridegårds arbetsrum i orört skick samt även en del böcker och minnessaker att inrymmas i lämplig lokal i Övergran” Och ”Hembygdsföreningen tar tacksamt emot erbjudandet från Håbo kommun om timmerstugan vid Dyarna för överflyttning till Övergransgårdens tomt” En arbetskommitté tillsattes och valda blev: Gunnar Tiblom, Gösta Bonde, Erik Hermansson samt Bengt Andersson. Frågan om vem som skulle svara för den framtida driften och skötseln sköts dock på framtiden. Sedan invigningen den 8/9 1974, av länets landshövding Ragnar Edenman, har Håbo Hembygds-förening svarat för skötsel och guidning av museet. Till ett av museets tre rum hade då flyttats möblerna från Fridegårds arbetsrum på Bredmansgatan i Uppsala. Rummet tillfördes dessutom bilder med bildtexter i urval av Ebbe Schön som visar den långa och svåra väg Fridegård hade fram till erkännande som en av våra stora arbetareförfattare. År 2004 kompletteras och förnyas museet med att en statarbostad inreds så som den kan ha sett ut strax efter första världskriget. Museet i Övergran har vi nu valt att kalla ”Fridegårdsmuseet – Statare och Hembygd. Det tredje rummet på bottenvåningen skildrar statarsystemet. I huvudsak genom fotografen Gunnar Lunds bilder och med kompletterande bildtexter belyser statarnas livs- och arbetsvillkor. År 2005 förnyades också museets vindsvåning. Ur föremålssamlingarna visas nu redskap för framtagning av lingarn och ullgarn. Samtidigt visas karikatyrer av politiker, artister och idrottskändisar av Fridegårds gode vän tecknaren Erik Hermansson.
|
