Du är besökare

 

sedan 1 januari 2010

 

Museets Historia

År 1972 "Hembygdsföreningen tar tacksamt emot erbjudandet från Håbo kommun om timmer-stugan vid Dyarne för överflyttning till Övergransgårdens to

En arbetskommitté tillsattes och valda blev: Gunnar Tiblom, Gösta Bonde, Erik Hermansson samt Bengt Andersson.

Frågan om vem som skulle svara för den framtida driften och skötseln sköts på framtiden.

Sedan invigningen den 8/9 1974, av landshövding Ragnar Edenman, har Håbo Hembygdsförening svarat för skötsel och guidning av museet.

 

Invigningen var välbesökt och bland besökarna fanns en del äldre personer som varit mer eller mindre bekanta med Jan Fridegård. Några av dessa personer hade också glädjen att hälsa Gunnar Sträng välkommen en tid efter invigningen. Sträng kände Fridegård personligen och var väl insatt i hans författarskap, hade lovat att hålla ett anförande i skolans aula.

Herrarna är från vänster till höger: Algot Grip, Johan Harald Säfström, Benne Andersson, Gunnar Sträng och en okänd. Foto Pär Ritsel

Hans anförande om ca 2 timmar innehöll ingående beskrivningar av de miljöer som Fridegårds böcker handlade om nämligen statarnas liv och leverne. Sträng hade ju själv varit engagerad i Lantmannaförbundet under den tidsrymd som Fridegårds böcker omfattade. Han beskrev ingående statarnas villkor och redogjorde också för ett antal rättsfall, i vilka godsägarna burit sig riktigt illa åt.

Till ett av museets tre rum hade då möbler från Fridegårds arbetsrum på Bredmans-gatan i Uppsala flyttas. Rummet tillfördes dessutom bilder med bildtexter i urval av Ebbe Schön som visar den långa svåra Fridegård hade fram till erkännande som en av våra stora arbetarförfattare.

År 2004 kompletteras och förnyas museet med att en statarbostad inreds så som den kan ha sett ut strax efter första världskriget.

Museet i Övergran har vi nu valt att kalla: "Fridegårdmuseet - Statare och Hembygd".

Det tredje rummet på bottenvåningen skildrar statarsystemet. I huvudsak genom Ragnar Lunds bilder och med kompletterande bildtexter belyser statarnas livs- och arbetsvillkor.

År 2005 förnyades också vindsvåningen.

Fridegårdsmuseets, historik skrivit av Thure Blixt.

 

Tidiga planer på en Hembygdsgård

 

Det fanns tidigt planer på en hembygdsgård i Bålsta. Erik Hermansson hade tänkr sig gamla gästgivare-gården eller tingshuset mittemot järnhandeln som hembygdsgård och ville flytta den till dåvarande Folkets Park som komunnen ville lägga ned. Erik ville göra ett "Mini-Skansen"där. Park-området såldes dock till Svenska kyrkan som senare byggde nuvarande Kyrkcentrum. Tingshuset och Gamla Gästis revs sedan, till allmän saknad bland äldre Bålstabor. Örjan Armfelt-Hansell skänkte då till Hembygdsförening-en huset från Dyarne, daterat till sent 1700-tal, en sidobyggnad till Länsmansgården, även kallad rättar-bostaden, det vita huset nära nya rondellen vid avfarten till motorvägen.

 

Jan Fridegårds barn Åse och Stefan skänkte inredningen från hemmet i Uppsala för att inreda ett minnes-rum i byggnaden.

 

Flyttning och uppbyggnad

 

Medverkande vid flyttningen och ombyggnaden var stadsarkitekt Erik Noldén, Uppsala, Åse & Stefan Fridegård, greve Gösta Bonde på Katrinedal (organisatör, arbetsledare), och Hembyggdsföreningens medlemmar (dagsverken). Ivar Lundberg tog upp saken i kommunstyrelsen och utverkade där ekonomiskt stöd.

 

Arbetsledare och sponsor var greve Gösta Bonde, Katrinedal som lade ner mycken möda och medel för förverkligandet. Ivar Lundberg ställde folk till förfogande, bl a. Ellert Lindberg, en duktig byggare och hantverkare.

 

Ebbe Schöön och hustrun Åse Fridegård deltog vid inredningen och såg till att alla prylar kom på plats.

 

Gården invigdes den 8 sept. 1974 (på Jans dödsdag).

 

Invigningsförrättare var Landshövding Ragnar Edenman. Talare från hembyggdsföreningen var Gösta Bonde, dåvarande ordförande.

 

Övre våningsplanet i gården har inretts som museum. Nu finns där skänkta och tillvaratagna föremål från bl a. gamla gästgivaregården, samt föremål från lantbruk och hantverk på orten som vittnar om traktens odlarmöda

 

Gården förvaltas av en stiftelse som sorterar under henbyggdsföreningen.

 

 

Ett årligt kommunalt bidrag hjälper till med underhåll av byggnaden som i övrigt sköts av hembyggds-föreningen.

 

Föreningens förhoppning är och har varit att samla människor med intresse för hembygd och kultur till denna plats där kultur och litteratur så intimt knyts.

 

-----------------------------------------------------------------